Har grunnat på ett inlägg om det omtalade Halal-TV på SVT i flera dagar nu, ska försöka få ner mina tankar ett någorlunda vettigt sätt, inshallah :-)
Ska först erkänna att jag inte sett det första avsnittet ännu (har det inspelat på digi-boxen) så jag har ingen åsikt om själva programmet och om det är välgjort eller inte.
Nåväl, programmet har ju varit rätt omdebatterat i svensk media, bl.a. har den alltid lika oresonliga Dilsa Demirbag-Sten uttalat sig om det fruktansvärda i att "tre religiösa personer får leda ett program utan att det finns en kritisk röst", dessutom säger Arne Ruth (vem det nu är) "Muslimerna är en minst sagt blandad grupp i Sverige. Genom att släppa fram de här kvinnorna definierar SVT muslimer som kvinnor i huvudduk och med sharialagar och andra extrema förhållanden. Och det är ett olyckligt missförstånd." Såg en annan artikel för ett tag sen med rubriken i stil med "SVT sviker de muslimska kvinnorna", men minns inte var... Författaren till den tyckte iaf också att det är alldeles hemskt att muslimer ska representeras av "extremister".
Har jag förstått dehär virrpannorna rätt så är det alltså ett problem att praktiserande muslimska kvinnor får representera de svenska muslimerna, eftersom inte alla svenska muslimer är praktiserande (eller praktiserande i lika hög grad). Och tydligen är man extremist om man inte vill skaka hand med det motsatta könet, tycker att sharia är trevligt och är nykterist (sic!).
Men jag kan inte för mitt liv förstå var problemet ligger! Såhär är det, 99,9 % av de muslimska kvinnor som syns i media är antingen a) galna självmordsattentataspiranter som vill mörda alla otrogna hundar, b) förtryckta, svaga varelser som drömmer om det västerländska livet och behöver räddas, eller c) "starka" personer med ursprung i ett muslimskt land som lyckats bryta sej ur "förtrycket", kastat slöjan och gärna skaffat sej ett ett streck och svenskt efternamn att lägga till sitt ursprungliga, mer exotiska.
Praktiserande, troende, stolta och lyckliga muslimska kvinnor syns nästan aldrig. Kvinnor som älskar sin tro, sina muslimska bröder (för Allahs skull) och sin hijab får nästan aldrig komma till tals.
Dessa sekulära debattörer ojar sej alltså över att de svenska muslimerna i ett program ska representeras av troende, praktiserande och stolta muslimska kvinnor. I ett program! Vet ni hur många sekulära muslimer jag måste stå ut med att se på TV hela tiden?! Man kan knappt öppna burken utan att någon välsminkad, oklädd typ med muslimskt namn och plockade ögonbryn står och uttalar sig om att hijab inte är obligatoriskt egentligen. Typ. Okej, jag överdriver lite. Men fatta hur glad jag blev när jag först hörde om ett program gjort av kvinnor som ser ut som jag, tror och tänker som jag, och är lika glada över att göra det som jag är (Allahu 'alam)! Det hör liksom inte till vanligheterna!
Så vad är problemet? Kanske det handlar om att personer som Demirbag-Sten är så förblindade av sin nidbild av islam som förtryckande och hemskt (astaghfirullah!) att hon inte tål att se kvinnor som vägrar låta sej sorteras in under ovannämnda kategorier a, b och c?
Gah jag blir så trött!! Låt oss se ut såhär! Låt oss slippa skaka hand med män! Låt oss synas i TV! Berätta inte för oss vad vi borde tänka, känna och tro! Lyssna på oss!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag hade inte kunnat skriva det bättre själv! Sedan att själv programmet var halvokej - bryr mig inte ett dugg - det var bara så roligt bara att se muslimska kvinnor (som du sa "som inte ligger under kategorierna a, b och c") så det spelade egentligen ingen roll vad de skulle ha gjort för program (förutom något haram såklart!).
Jaja, dumma människor finns det ju överallt och hela tiden. Må Allah ge oss tålamod med dem och vägleda dem. Amin.
Ha en underbar dag kära syster!
Asalam aleikoum
Plockade ögonbryn...slippa skaka hand men män....jag är inte muslim men har nära kontakter med muslimvärlden. Så vitt jag förstår det är den sanna muslimen, liksom den sanne kristne, en mycket flexibel och öppensinnad och tolerant människa. Reser jag omkring i ett muslimskt land skakar jag inte hand med en muslim om jag känner att han inte vill...men jag har också märkt att sanna muslimer respekterar mina värderingar och kan skaka hand med mig enligt min tradition. Jag tycker vi ska ge och ta...litegranna och sluta vara så fanatiskt bokstavstroende. Vad är det för fel på att njuta och ta hand om sin kropp tex. (plockade öonbryn, smink) eller att ta i hand med män (ingen dör väl av att visa hyfs och fason och respekt för andras kulturvärderingar...)Det är just bokstavstroende kristna och muslimer som vägrar tänja någon gräns, som tror att de förmås om slöjan åker av tex..och att ta i hand med någon annan människa, som just skapar gränser och rädsla. Vad är vi rädda för, våra medmänniskor? Oss själva. Varför måste ens tro stipulera vad man kan eller inte kan göra. Profeten var liksom Jesus en öppensinnad man som gav vissa regler, men jag vill också påminna er om att de här reglerna var inte satta i järn. De kan tänjas allteftersom omständigheter. Tex griskött kan ätas om inget annat finns, och jag vill också påstå att om man som muslim bor i ett västerländskt land bör man följa dess traditioner och visa respekt...på så sätt hedrar man sig själv och de andra...Respekt för andra och sig själv är regel nummer ett för alla tycker jag.
Maryam: Waleikum salaam! Tack syster, du är alltid lika snäll mashallah :-) Ameen till din dua'a!
Anonym: Vet du jag gissade att dendär ögonbrynskommentaren skulle väcka reaktioner, men jag står för den :-)
Jag kan förstå ditt resonemang och jag respekterar det. Men, som troende och praktiserande muslim kan jag helt enkelt inte hålla med. Jag är väl vad du skulle kalla för bokstavstroende, för jag tror att man som muslim måste följa de regler som Gud gett oss, och jag gör mitt bästa för att låta min tro "stipulera vad jag kan eller inte kan göra".
Jag tror absolut inte att en muslim som sminkar sig, inte använder hijab eller skakar hand med det motsatta könet per automatik skulle vara en mindre sann muslim än jag. Bara Gud vet vad som finns i människors hjärtan, och sist och slutligen är tron viktigare än handlingar. Men handlingar är oerhört viktiga för att kunna leva ett sant islamiskt liv. Jag kan inte ge avkall på vad jag tror är obligatoriskt (t.ex. slöjan) bara för att "inte skapa gränser" mellan människor.
Att respekt för andra är viktigt kan jag skriva under till hundra procent, men det är inte regel nummer ett för mej. För det allra, allra viktigaste är, och kommer alltid att vara, att följa Guds bud så gott man kan. Endast genom att göra det hedrar man sej själv och andra.
Jag vill ännu förtydliga att jag på inget sätt vill döma de muslimer som väljer att inte praktisera vissa aspekter av religioner, som sagt - det är inte min uppgift att döma. MEN, om någon försöker göra det som är haram till halal, genom att t.ex. påstå att det inte är obligatoriskt att ha slöja, eller att man kan lyssna på musik osv, trots att det finns klara religiösa bevis på att det inte är så, då måste jag reagera. Det är en sak att välja att gå emot ett religiöst bud då man är medveten att man syndar, och en helt annan att försöka göra om religionen så att den passar ens egna syften!
Att jag låter lite bitter över att de sekulära muslimerna syns så mycket i media är för att de gör livet lite svårare för mej, och andra muslimer. Min mamma har t.ex. svårt att förstå varför jag bär min hijab som jag gör, eftersom Benazir Bhutto ju kunde ha den så att håret syntes. När kulturmuslimer anklagar sina praktiserande trosfränder för att vara extremister så ger det bara islamkritiska icke-muslimer vatten på sin kvarn, vilket ur min synvinkel inte är särskilt roligt.
Jag vet att det kan vara svårt att förstå hur jag tänker, jag tänkte likadant som du för bara några år sedan :-) Jag kanske framstår som lite lätt fundamentalistisk men jag baserar mina åsikter på min religiösa tro.
Tack för kommentaren, jag uppskattar verkligen respons och det är alltid lika roligt att debattera och argumentera :-D Skriv gärna mera om du tycker att jag uttrycker mej klantigt.
Vad jag har förstått är det inte obligatoriskt enligt Koranen att använda hijab. Kan ju inte vara säker, men är det inte så att de kvinnor som vill får dölja sin kropp. Sjävla användningen av burka, hijab och sånt är mest kuturellt. Att göra om religionen till sina egna syften är väl något som alla gör och det varierar mellan olika kulturer.
Tycker själv också att det är väldigt roligt att se helt vanliga muslimska kvinnor som är stolta över sin tro syns i media. Men jag vill igen ifrågasätta deras engagemang i media. Om de nu är troende och jag antar att de tror på varenda ord i Koranen, är det anständigt för kvinnor agera (och avbildas på en dynamisk ruta) på det här sättet?
Vill också fråga veta vad du tycker om artikeln nedan?
http://www.aftonbladet.se/debatt/article3722344.ab
Sjätte : Hejsan och tack för din kommentar! Roligt att nån faktiskt intresserar sej för min åsikt :-D
Jo, man hör ofta att de Koranverser som nämner hur kvinnor bör klä sej kan tolkas så att slöjan inte är obligatorik, men det är att göra det lite väl lätt för sej. Det finns väldigt klara och starka hadither där Profeten (saws) uttryckligen säger att det enda som en kvinna bör visa är händer och ansikte. Enligt mej är frågan egentligen om man ens kan visa så mycket och om det inte är obligatoriskt att dölja alltihop.
Visst, vissa hävdar att slöjan "enbart" är sunnah, och att om något inte står i Koranen så är det inte obligatoriskt, men det är att lura sej själv! En oerhört stor del av direktiven för hur vi ska uttöva vår tro kommer från haditherna, det står t.ex. inte uttryckligen i Koranen hur man ska be, betyder det att det inte finns klara bestämmelser för hur bönen går till? Naturligtvis inte! Hur man täcker sej, alltså hur slöjan ser ut etc, varierar naturligtvis med kulturen. Men att det är obligatoriskt man ska täcka sej enligt islam, det kan ingen förneka!
Det är en bra point det du säger om att det inte nödvändigtvis är helt anständigt för en kvinna att medverka i ett sådant program, jag själv skulle nog knappast göra det. Men det är inte min sak att döma om dessa kvinnor gör något fel eller ej! Jag är helt säker på att de gör det för att de tror att det kan medföra nåt positivt för muslimer och för svenskars syn på islam, och det är beundransvärt.
Vad gäller dendär artikeln... Jag skulle ha en hel del att säga om den, men den är så urbota idiotisk att jag inte vet var jag ska börja! Författarna är tydligen fast övertygade om att slöjan i sej per automatik representerar förtryck och elände, och således ska inte en beslöjad kvinna få synas på statlig TV. Jag undrar om dessa personer skulle reagera på samma sätt om det handlade om ortodoxa judar, sikhiska män, hinduiska kvinnor eller katolska nunnor? För ett par år sedan gick ett program som hette "Gypsy" på SVT, som handlade om romer. Där medverkade bl.a. flera finländska romska kvinnorna som bar sina speciella kläder. Dessa kläder har enormt symbolvärde, de representerar bl.a. ett helt tänkesätt om kvinnans orenhet. Varför får de göra TV utan att ilskna debattörer ska riva upp himmel och jord?
Jag blir lite rädd av denhär artikeln för om man faktiskt tycker att man är extremist om man bär slöja, och att man med slöja tar sej rätten att "kränka alla de medborgare som avskyr de patriarkala och religiösa normer och värderingarna" så är steget inte långt till at vilja förbjuda slöjan helt, för att rädda de stackars förtryckta, hjärndöda muslimska kvinnorna som tydligen inte kan tänka för sej själva...
Jag kan ärligt talat inte förstå hur man orkar hetsa upp sej så mycket för en tygbit! Hur orkar dessa människor hata så mycket? Jag vill inte tvinga på min religiositet på någon med min slöja, jag vill bara klä mej så som jag uppfattar är anständigt!
Vem är det som ska diktera vad som är acceptabel vs. oacceptabelt i ett samhälle? Vem bestämmer att bikini på metron är okej, medan ett täckt hår inte är det? Vem har beslutat att ateism och sekularitet är nyckeln till ett lyckligt samhälle medan synlig religiositet är den ultimata ondskan?
Vad hände med religionsfriheten? Med rätten att själva besluta om vad som är bäst för mej?
Jag har sagt det förut och jag kommer att säga det igen - de som utgår ifrån att jag är förtryckt p.g.a. hur jag klär mej, det är de som förtrycker mej. De är så besatta vid tanken på att jag tvingats eller hjärntvättats att befästa "patriarkala värderingar om könsroller, kvinnans underordning och hennes sexualitet som måste döljas" att de helt glömmer bort att jag är fullt kapabel att fatta mina egna, rationella beslut. Jag är en vuxen, normalbegåvad människa och jag lever så som jag tror är bäst för mej. Att tro att jag skulle finna mej i att bli tvingad till klä mej som jag gör, är djupt sårande och förudmjukande!
Så att sånt, det blev lite långt :-) Hoppas du fattar min point.
Kommentera gärna mera!
"Jag har sagt det förut och jag kommer att säga det igen - de som utgår ifrån att jag är förtryckt p.g.a. hur jag klär mej, det är de som förtrycker mej. De är så besatta vid tanken på att jag tvingats eller hjärntvättats att befästa "patriarkala värderingar om könsroller, kvinnans underordning och hennes sexualitet som måste döljas" att de helt glömmer bort att jag är fullt kapabel att fatta mina egna, rationella beslut. Jag är en vuxen, normalbegåvad människa och jag lever så som jag tror är bäst för mej. Att tro att jag skulle finna mej i att bli tvingad till klä mej som jag gör, är djupt sårande och förudmjukande!"
jag vill bara säga att detta var mycket bra sagt och jag kunde inte sagt det bättre själv!!!!
Cecilila : ååh tack :-) Så snällt av dej! Kommentera gärna mera!
Skicka en kommentar