Lite skryt och mycket gnäll

Åh min (eller snarare mina föräldrars) dator segar nåt otroligt :( Det tar liksom tusen år för den att ladda sidor...

Nåja, tänkte bara berätta att sedan jag skrev mitt förra inlägg har jag bl.a. hunnit med att :

* Skriva en tent på två böcker i statskunskap och få en 4:a och en 5:a (på en en skala 1-5 alltså)

* Avlägga det obligatoriska muntliga provet i finska och få högsta betyg (på en skala underkänt - okej - bra :)). Vilket är helt ofattbart underligt och jag undrar faktiskt om läraren var riktigt riktig?!

* Vaxa benen för första gången ever (och dessutom första gången jag gjorde nåt åt min ben-behåring på över ett och ett halvt år. Ja du läste rätt, Ludentass är (var) mitt andra namn.). Använde Veets varmvax och det var helt fantastiskt bra! Rekommenderas varmt!

* Se en dokumentär om EUs fullständigt sanslösa subventioneringspolitik som slår ut u-ländernas jordbruk, fiskeindustri, textilindustri etc. Funderar på att mejla min riksdagsledamot och be honom att göra nåt åt saken. För det kan/vill han ju säkert...

* Börja läsa "Änglar och Demoner" av Dan Brown. Retar mej enormt på hans illa dolda orientalistattityder. Tror det blir ett inlägg om det senare.

* Fira Profetens (saws) födelsedag (är fortfarande inte helt övertygad om man kan göra det eller om det är bid'ah.. Nån som har en åsikt? Med daleel?). Det var iaf helt trevligt. Det var bara för kvinnor och ordnades i nån random lokal med en massa nykteristposters på väggarna. Vi åt kakor och lyssnade på ett föredrag. Fick ett erbjudande om äktenskap med en tunisisk läkare (eller var det ingenjör?). Tackade vänligt men bestämt nej.

Fast jag kände mej faktiskt lite ensam mitt i all muslimyra. Det är lite konstigt, jag känner i princip nästan alla kvinnor som brukar gå i moskén och jag tycker väldigt mycket om dem allihop, och jag vet att de tycker bra om mej. Ändå så kan jag ibland känna mej lite malplacerad. Mest för att de allra flesta är antingen äldre än mej (över 30) , har man + barn och pratar en väldigt blygsam finska, eller yngre än mej (typ 17 och under) och har vuxit upp i Finland och pratar finska flytande. Så jag hamnar emellan, jag är liksom för ung och för finsk för att umgås med den första gruppen och för gammal och inte tillräckligt finsk för att umgås med den andra :S Eller, jag umgås nog med allihop men jag har svårt att bli nära vän med någon :( Och alla konvertiter jag känner (utom en som jag bara träffat en gång och som är helt nykonverterad) är redan gifta och har fullt upp med sina familjeliv. Så jag blir liksom lite av en udda person.

Nu menar jag inte alls att gnälla på mitt kära samfund för jag trivs verkligen och ingen har varit annat än jättesnäll mot mej, jag är bara lite trött på att vara just ensam. Trött på att hålla koll på bönetider, gå till moskén, öva arabiska, handla halalkött på egen hand. Blä.

Ja ni, just nu går det nog väldigt mycket i vågor. Ibland är jag tillfreds och har hur mycket tålamod som helst, och ibland vill jag ta tåget till Helsingfors, kidnappa min fästman, släpa honom till moskén och tvinga en imam att viga oss. Idag är en sån dag. Nå, kheir inshallah.